Kanske är det här med ”Om” lite i värsta laget på en blogg som bara, endast och helt uteslutande handlar om mina tankar och funderingar, men jag är ju inte den som är den, utan tycker att alla borde få en större bit Kaka. Så, mer Kaka åt alla:

Ida heter jag om du frågar familjen, Sudden heter jag om du frågar kompisar och kompisars föräldrar, Dutten heter jag om du frågar Sockerapas mormor. Jag är äldre än jag ser ut, och pratar ofta och gärna om hur det är ”nu när man inte är 20 längre”.

Jag är born and raised på Hammarö, men är nu iskall Karlstadsbo. Lever och frodas här med en karl och en liten Drutt som kom till världen i slutet av september 2011. Skriver i princip inget om Druttan här, men vill man läsa om henne så får man hojta till så får man troligtvis lösenordet till den låsta Druttbloggen.

Jag har varit fullärd bloggare i några år, men kan fortfarande publicera ogenomlästa, felstavade inlägg utan att blinka. Jag är dessutom en jävel på att vicka på näsan och strike an Elvisläpp. Jag gillar bearnaisesås, jordgubbar och doften av nyklippt gräs, men jag gillar varken clowner, tomtar eller senap.

När jag inte bloggar så pluggar jag till förskolelärare vid Karlstads Universitet, och när jag inte pluggar så dricker jag öl, breakedansar (alternativt discodansar) och sjunger Allsång, Lips eller karaoke. Alla ska vara med, hellre än bra, är parollen i mitt hem, och det brukar locka fram toner ur de mest inbitna, tystlåtna nördarna som hittat till min soffa!

Hugo

Inatt drömde min syster att jag hade en son som hette Hugo. Det tyckte jag var lite kul.


Har spenderat min dag överallt utom i lägenheten, känns det som. Först var jag och lämnade blod i morse, sen sprang jag in på Claes Ohlsson och köpte ett usb-minne, kändes som om det var på tiden. När jag läste photoshop tittade den 60-åriga läraren på mig med en blick som osade "Du är såå omodern" när jag berättade att jag inte riktigt visste vad ett usb-minne var.

Åkte hur som helst hem sen och hämtade datorn hos Lina och satte mig sedan på en dålig plats i bibblan. Det brukar jag altlid göra, av någon anlending. Jag blir akut lat när jag kommer in på det stora biblioteket och orkar inte leta på en bra plats, så jag tar första bästa.

Träffade en gammal jobbarkompis från Transcom också. Glömde fråga vad han hette. Det hade annars passat bra att fråga när han frågande och tvekande sa: "Ida, va det va?" Jag blev så stolt över att någon kom ihåg mig så jag glömde fråga vad han hette. Så nu sitter jag i ovisshet, och grunnar på Chistoffer? Chistian? Karl? Grill-Britt? Kanske inte kan fråga nästa gång vi ses, det blir ju lite dumt. "Hähä, ja jag visste ju ditt namn i måndags men ujuj, jag har så mycket i hövvet så nu har jag råkat glömt! Hoho, så det kan bli!" Näe, det blir bara dumt.

Ska lämna tillbaka datorn strax, och ta kvällen från plugg. Är imponerande nog redan uppe i 13 sidor. Men nej, det är inte helt sant, jag har ju räknat med framsidan och sån skit. Synd, det hade låtit bra med 13 av 15 sidor  avklarade.

Suck, slitit att bli lärare.

Kommentarer

Postat av: Helena Gustavsson

Haha gjorde Lotta så :P hehe



Det där med namn kan vara knepigt, jag glömmer lätt det och inte direkt kul fråga efter namnet varje gång man ses:P

2010-04-20 @ 10:22:21
URL: http://leaahsbox.blogspot.com/
Postat av: kaka

Helena: Läste vi tillsammans? Men ja jo det gjorde hon, turligt nog hade hon några till utlåns och jag kände mig så 2008!

2010-04-20 @ 19:48:11
URL: http://simkaka.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

hits