Kanske är det här med ”Om” lite i värsta laget på en blogg som bara, endast och helt uteslutande handlar om mina tankar och funderingar, men jag är ju inte den som är den, utan tycker att alla borde få en större bit Kaka. Så, mer Kaka åt alla:

Ida heter jag om du frågar familjen, Sudden heter jag om du frågar kompisar och kompisars föräldrar, Dutten heter jag om du frågar Sockerapas mormor. Jag är äldre än jag ser ut, och pratar ofta och gärna om hur det är ”nu när man inte är 20 längre”.

Jag är born and raised på Hammarö, men är nu iskall Karlstadsbo. Lever och frodas här med en karl och en liten Drutt som kom till världen i slutet av september 2011. Skriver i princip inget om Druttan här, men vill man läsa om henne så får man hojta till så får man troligtvis lösenordet till den låsta Druttbloggen.

Jag har varit fullärd bloggare i några år, men kan fortfarande publicera ogenomlästa, felstavade inlägg utan att blinka. Jag är dessutom en jävel på att vicka på näsan och strike an Elvisläpp. Jag gillar bearnaisesås, jordgubbar och doften av nyklippt gräs, men jag gillar varken clowner, tomtar eller senap.

När jag inte bloggar så pluggar jag till förskolelärare vid Karlstads Universitet, och när jag inte pluggar så dricker jag öl, breakedansar (alternativt discodansar) och sjunger Allsång, Lips eller karaoke. Alla ska vara med, hellre än bra, är parollen i mitt hem, och det brukar locka fram toner ur de mest inbitna, tystlåtna nördarna som hittat till min soffa!

Metod:

För att veta vad man gjort tidigare Valborgs så har jag en viss metod: jag kollar bilddagboken och bloggen, men hjältar i nöden! Minne, vad är det? brukar jag fråga mig själv.

Och när det inte är några bilder eller inlägg så är jag helt black. Kommer inte ihåg alls.

Så kommer det nog vara om ett år. Då sitter jag där och tänker "Vafan gjorde jag förra Valborg?" . Jo, du Ida, det kan jag berätta:

Först så hade jag extremt supertråkigt hela dagen. Erik har äntligen fått betan av ett spel han väntat på i 4 år, så han, hans bror och Glenne var väldigt upptagna med att spela. Ja, alla var hemma hos sig, det var inte folksamling här hemma. Så jag försökte roa mig själv med att:
  • dammtorka - men det hade någon jävel redan gjort för några dagar sen
  • dammsuga - men det hade Erik redan gjort
  • tvätta - men tvättkorgen var tom
  • skriva på skolarbete - men det var redan klart
  • gå ut - men det blåste och var allmänt gråtrist
  • gå ner i källaren med pärmar - det var gjort på ca 2 minuter, alltid något
Jag fick lägga om strategin. Jag började istället ladda ner diverse spel.
  • Rollercoaster Tycoon 3
  • Rollercoaster Tycoon 3 Soaked och Wild
  • Railroad Tycoon
  • Tycoon Afrika (eller något liknande)
Alla var tråkiga eller omöjliga att få ner och cracka. När jag äntligen lyckades hade jag tröttnat på att sitta vid datorn. Erik föreslog att vi skulle ut och gå, det gjorde vi. Då började det regna och vi vända efter 100 m.

Jag gick då till Lina med en kasse öl och lite förhoppningar om bättre humör. Hon var inte hemma.

Gick hem och gjorde klyftpotatis medan Erik stekte kött, korv och haullomi. Tog en öl och kände hur endorfinerna lättade upp min sinnesstämning något.

Tog en öl till efter maten och såg på Så ska det låta med karlsloken. Såg sen en film som hette Mamma, pappa, barn. Vanllig, svensk, halvkass film.

Fick observationsrapporter från min studiegrupp som jag ska opponera på tills på måndag. Dessvärre hade ingen gjort som jag, och jag såg framför mig hur jag tvingas skriva om alltihop. Jag gjorde det enda rätta; panikmejlade Linda och gick sen och la mig.

En riktig meningslös dag med andra ord.

Nu har jag läst och varit språkpolis i de rapporter jag fått och har dessutom kastat mig handlöst ut i... eh, jag har skickat min obs.studie till gruppens samtliga medlemmar. Läskigt.

Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

hits