Kanske är det här med ”Om” lite i värsta laget på en blogg som bara, endast och helt uteslutande handlar om mina tankar och funderingar, men jag är ju inte den som är den, utan tycker att alla borde få en större bit Kaka. Så, mer Kaka åt alla:

Ida heter jag om du frågar familjen, Sudden heter jag om du frågar kompisar och kompisars föräldrar, Dutten heter jag om du frågar Sockerapas mormor. Jag är äldre än jag ser ut, och pratar ofta och gärna om hur det är ”nu när man inte är 20 längre”.

Jag är born and raised på Hammarö, men är nu iskall Karlstadsbo. Lever och frodas här med en karl och en liten Drutt som kom till världen i slutet av september 2011. Skriver i princip inget om Druttan här, men vill man läsa om henne så får man hojta till så får man troligtvis lösenordet till den låsta Druttbloggen.

Jag har varit fullärd bloggare i några år, men kan fortfarande publicera ogenomlästa, felstavade inlägg utan att blinka. Jag är dessutom en jävel på att vicka på näsan och strike an Elvisläpp. Jag gillar bearnaisesås, jordgubbar och doften av nyklippt gräs, men jag gillar varken clowner, tomtar eller senap.

När jag inte bloggar så pluggar jag till förskolelärare vid Karlstads Universitet, och när jag inte pluggar så dricker jag öl, breakedansar (alternativt discodansar) och sjunger Allsång, Lips eller karaoke. Alla ska vara med, hellre än bra, är parollen i mitt hem, och det brukar locka fram toner ur de mest inbitna, tystlåtna nördarna som hittat till min soffa!

Fasan på stan

Efter min första dag på VFU mötte jag upp min sugarmama sugermonkey. Haha. Vi viftade runt på stan med våra påsar. Linas påsar innehöll palt och fläsk, medan mina dignade i dagiskläder och tomma matlådor.

Lina på affär X:
"Hej, jo, jag letar efter en halsduk jag kollade på förut, den låg på hyllan där och va svart."
Expedit: "Eh, jaha, ligger den inte där nu?"
"Nej, eller ja det ligger en svart halsduk där, men det är inte samma. Tror jag."
"Okej, nej men hur såg den du letar efter ut då?"
"Mja, alltså jag kommer inte ihåg riktigt... men det var svart."
"Kan det ha vart den här?"
säger expediten och pekar på en lila.
"Ja, jo men det va det nog!"

Obegripligt, men en lustig konversation att höra.

Jag köpte en fin penna på Panduro. Som Lina betalade, hon var ju min sugarmama, det har jag ju redan sagt.

Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

hits