Kanske är det här med ”Om” lite i värsta laget på en blogg som bara, endast och helt uteslutande handlar om mina tankar och funderingar, men jag är ju inte den som är den, utan tycker att alla borde få en större bit Kaka. Så, mer Kaka åt alla:

Ida heter jag om du frågar familjen, Sudden heter jag om du frågar kompisar och kompisars föräldrar, Dutten heter jag om du frågar Sockerapas mormor. Jag är äldre än jag ser ut, och pratar ofta och gärna om hur det är ”nu när man inte är 20 längre”.

Jag är born and raised på Hammarö, men är nu iskall Karlstadsbo. Lever och frodas här med en karl och en liten Drutt som kom till världen i slutet av september 2011. Skriver i princip inget om Druttan här, men vill man läsa om henne så får man hojta till så får man troligtvis lösenordet till den låsta Druttbloggen.

Jag har varit fullärd bloggare i några år, men kan fortfarande publicera ogenomlästa, felstavade inlägg utan att blinka. Jag är dessutom en jävel på att vicka på näsan och strike an Elvisläpp. Jag gillar bearnaisesås, jordgubbar och doften av nyklippt gräs, men jag gillar varken clowner, tomtar eller senap.

När jag inte bloggar så pluggar jag till förskolelärare vid Karlstads Universitet, och när jag inte pluggar så dricker jag öl, breakedansar (alternativt discodansar) och sjunger Allsång, Lips eller karaoke. Alla ska vara med, hellre än bra, är parollen i mitt hem, och det brukar locka fram toner ur de mest inbitna, tystlåtna nördarna som hittat till min soffa!

Losörs

Tyvärr kom vår eminenta flotta sist, eller åtminstone bland de sista. Jag förstod aldrig riktigt reglerna. Men jag tror inte ens flotten "Flygande frigoliten" kom i mål. Aww, så synd. Bra jobbat Sebbe och hon den andra, vem det nu var!

Efter flotträjset blev det mellanlandning på Herrhagen och jag dansade och dansade, fast jag borde sitta still och kurera mig.

När alla drog till Nöjes tog jag med mig 3 pers som ville hem, och körde hemåt. Gött mos att komma hem nykter och nydansad!

Märkte att musiken i stort var rätt kasst, dvs jag kände inte igen den. När det kom en bra låt, så bytte någon efter halva. Så höll det på hela kvällen! Kanske är det så jämt, men man märker det så mycket mer när man själv inte dricker annat än vatten.

Sittningen på lördag är dyr, men jag vill så gärna gå. Har redan separationsångest, tänk att inte få träffa mina goa rosa fåglar något mer! Hoppas man kan hålla kontakten med några åtminstone.

Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

hits