Igår var jag och mamma till Töcksfors. Vi ville åka en liten tur, men visste inte riktigt var. Kom på att jag ville ha nya promenadskor, och att de har outlets i just Töcksfors. Så dit bar kosan. Vi råkade dock åka fel....
Mamma: "Ska jag svänga här? In i bostadsområdet?"
Jag (kollar gps:en): "Japp, 200 m, så ska du svänga höger sen"
"Jag minns inte att jag och Christer åkte här..."
Jag: "Vi ska vara framma om 2 min! Här ska det va! Ehhm.."
Jag hade visst råkat guida oss till en karateklubb i grannkommun.
Berättade detta för Martin idag, och han sa:
"Ni är de enda som åker fel när ni ska till Töcksfors!"
"Men, det var ju gps:ens fel!"
"...ni är de enda som har gps när ni ska till Töcksfors."
Hur som helst så var det en trevlig dag i shoppingcentrat. Jag fick tag i brallor (för 50 spänn!) och
skor. Invigde dojjorna idag, och jag kände mig fjäderlätt när jag studsade runt i dem!
Vaknade imorse och ser mig i spegeln. Jag ser inte Ida, jag ser en orc. Fast människofärgad. Mina ögon har svullnat, framför allt det ena, och jag ser ut som jag suttit i sminket i fyra timmar. Tänk Lordi. Jag såg på riktigt inte klok ut, och jag vet inte vad jag skulle göra för att det skulle bli bättre. Men det enda jag kunde tänka var att jag hade obligatorisk-närvaro-lektion och jag började om ett par timmar, så det var lika bra att gilla läget. Det fick bli orcdagen helt enkelt.
(Var för övrigt lite svullen under ögat igår, men inget jag brydde mig så mkt om, och under natten hade det alltså utvecklats. Såg dock bra.)
Martin åker till jobbet och morgonen flyter på fint i övrigt. Jag och Tuva hoppar in i bilen, jag är nöjd över att vara ute i god tid så jag slipper stresslämna henne på förskolan. Första dagen hon är där själv, så det kanske blir svårlämnat, tänkte jag.
Öööööeeehhh, sa bilen. Ööööeeehhh, sa den igen när jag vred nyckeln. Ringer Martin som säger åt mig att ringa Johan. Johan ringer ett samtal och ringer sen tillbaka. Han kastar sig från jobbet, Martin kastar sig från jobbet och till slut står båda två vid bilen och funderar på vad som kan vara fel. "Pappa? Haowa (Johan)?" sa Tuva gång på gång och fattade ingenting. Jag lastade ur vagnen från vår bil, och kassarna som jag skulle ha med. Efter en stund testade de med startkablar och bilen hostar igång. Jag lastar i vagnen i bilen och kassarna och Tuva.
Åker snabbt som vinden till Tuvas förskola. Ha fått order om att inte stänga av bilen, så jag kör så nära jag kan till entrén och tar Tuva och vagnen och rusar in, stressad som attan, jag börjar om 10 min! Får av Tuva kläderna, hon tultar in utan att se sig om en gång efter mig. Byter några hetsiga ord till förskolefröken och rusar sen ut.
Inget i tanken. Måste tanka! Börjar om 5 min! Bråttom bråttom! Kommer till slut 30 min sent, efter att lärarna ha bytt sal utan min vetskap så jag irrade runt hela Uni innan jag hittade rätt.
Klassen håller på att diskutera en film. Får veta att lektionen inte är obligatorisk. Så jag sitter där, orclik, svettig och lite bitter.
Sedan har dagen flutit på bra.
Tuva fick dock feber igen på eftermiddagen och mormor är på lasarettet. Kul dag. Fuck you 14 jan.
Inte undra på att det har varit dött i bloggen, jag har ju flyttat! Men nu är datorn på plats, så nu kan jag snart vara tillbaka på banan igen. Inte för att jag just bloggat så våldsamt mycket, men ändock.
Försökte ta kort på huset, det gick väl sådär skulle jag säga, det är finare än vad det ser ut!
Ett litet rött hus med vita knutar. Uuh va gött å mysigt.
När vi just flyttat in stod termometrarna på 15-18 minusgrader ute, och huset som inte varit uppvärmt på flera veckor var isande kallt! Vaknade på morgonen och det var inte ens 16 grader i sovrummet. Vi upptäckte att flera element var trasiga dessutom! Vi huttrade och gnällde, och efter ett par dagar köpte Martin en gasolvärmare som vi kunde ha i vardagsrummet för att hjälpa luftvärmepumpen.
Sedan blev det varme både ute och inne, och nu efter ett par-tre veckor är innetempen behagliga 19 grader. Slut på grad-rapport!
Det är mycket som ska packas upp, och jag jublar och hjular (inombords) varje gång vi slänger något. Skönt! Samtidigt har jag separationsångest för saker som min gamle micro, eller en stackars utnött stekpanna i modell mindre.
Mitt i all flytt är jag på praktik. Slupraktik innan allvaret börjar och det är dags att söka jobb. Längtar ut!
Varje morgonen så sätter jag Tuva i bilen, kör henne till sin förskola på Rud, och sedan kör jag till Norrstrand där jag har praktik. Efter att arbetsdagen är slut åker jag och hämtar Tuva igen, och vi åker tillsammans hem till Hammarö. Ett fasligt flängande, men jag försöker tänka att det är bara til 21e. Sen är platsen uppsagd, och jag tar julledigt.
Tuva
- Små bestick, ej plast (t.ex. från IKEA)
- Bilmatta fr IKEA
- Tossor strl 22-23
- Strumpor strl 22-24
- Kläder strl 86 och uppåt
- Leksakskök fr IKEA (gärna med tillhörande överdel)
- Hink och spade
- Små stolar (2 st) + bord
- Pulka
- LANTLIG handdocka gris 29:- fr IKEA
- SPÖKA nattlampa röd 129:- fr IKEA
Ida & Martin
- Klocka Old Style 60 cm fr MIO
- Hållare till toapapper (både för den som änvänds och påfyllning)
- Bordslampa ÅRSTID 199:- (2 st, IKEA)
- Insatser till tallrikslåda fr IKEA
- Skåpbelysning FORMAT 249:- svart fr IKEA (1st)
- HEMNES skoskåp 1395:- fr IKEA
- HEMNES spegel vit 799:- fr IKEA
- Sällskapsspel t ex TP
- såskastrull i rostfritt stål, med pip!
Vaknade idag av att jag var svullen i tandköttet längstbak i tandraden, bakom ena visdomstanden. Detta gör att jag inte kan stänga munnen helt, skitjobbigt! Kan inte tugga! Försökte äta fil till frukost, men hällde i massa frön och nötter, så det var lika illa. Ska se om vi har någon varma koppen eller något hemma. Vet inte vad som hänt, måste kommit in något mellan tanden och tandköttet eller nåt.
Dessutom hade Tuva kalasat riktigt ordentligt imorse, så vi fick byta pyjamas och alla sängkläder. Kul att jag renbäddade igår...
Vi håller på att flytta grejer till huset, har tömt massa skåp, flyttat tavlor och en massa skit. Vi saknar än så länge inget (förutom att det är lite tomt på väggarna), men man inser vad mycket dret man samlar på sig!
Här där vi bor håller man på med stora renoveringsprojekt. När ens lägenhet renoveras får man bo i barack, men i vissa fall får man istället en lånelägenhet istället. Vår lägenhet skulle bli en sådan lånelägenhet, vilket vi var nöjda över, eftersom vi då slipper visa den.
Så imorse ringer någon och vill kika på lägenheten, för de har fått mail att den är inflyttningsklar fr.o.m. 1 feb. Visst, inga probs, tänkte jag. En timme senare ringer en till. Sen en till. Sen får jag sms. Sen ringer en till.
En visning hade jag idag, och mitt i den ringde en till. Nyss fick jag ett sms till.
Kul att de som var på visning idag sa att det var inte mindre än 83 intresseanmälningar på denna. Jippie, kul att ha folk här i tid och otid.
Så två visningar imorrn, kanske en tredje, om inte så blir det ytterligare en på fre och ev söndag också.
Dessutom börjar jag bli sjuk, är jättetät och fryser. Vill ha choklad och någon som kliar mig! Men Martin är inte hemma, så jag får gosa in mig i filten istället och knapra på ett gammalt tacochips.
Nästa vecka är det praktik och packningsvecka, så det känns väl sådär att vara tvungen att visa lägenheten mitt i allt. Men veckan därpå är den åtmintone tom. Halvkul om man måste visa den då iofs, när vi inte bor här uppe.
Just när de som kom på visning idag klev innan för dörren och skulle stänga efter sig kom mamma farandes och ryckte i handtaget. De såg snopna ut när någon stod utanför och drog i dörrn. Hehe. Men det var fint tajmat, då var mamma med Tuva medan jag visade familjen runt i mitt stökiga hem.
Stod på torget med ett gäng kassar, bl a tio öl fördelade i två kassar och 6 rullar julpapper (bängligt att bära!). Såg att det var 18 minuter kvar till bussen skulle gå och tänkte att jag som vanligt inte köpt något nytt till mig själv. Köper aldrig något nytt, alltid samma plagg sen 8 år tillbaka.
Så fick jag ett ryck. Sprang med mina tunga kassar in på HM och tyckte åt mig första bästa skjorta, stod i kön och suckade, svettades och stånkade med kassarna åt alla håll. Betalade och sprang till bussen, svish-svish. Vad har jag köpt? Vilken storlek? Vilken färg? Allt som allt tog det väl 3 minuter, och då stod jag ändå 4 min i kö. Provade den hemma, och den döger gott. Spännande sätt att shoppa, borde jag göra fler gånger.
Jag vet att jag provade en skjorta på HM tidigare, men hängde tillbaka den eftersom den inte var bra nog. Undrar om det var den jag ändå köpte? Ingen aning, minns inte vad jag provade, vet bara att jag provade.
Vissa saker går en lätt förbi, medan andra saker fastnar och gnager i den lilla hjärnverksamhet man har.
Jag tänkte berätta lite dramatiskt om hur jag just missade en dröm. Ett drömläge.
Sedan jag började lärarutbildningen, och lärde känna Linda, har jag haft en liten dröm om att vi i framtiden skulle arbeta på samma förskola. Vi är lika och olika på sådant sätt att vi kompletterar varandra, och jag vet att vi skulle passa ypperligt i ett arbetslag.
Jag har förstått att drömmen är lite naiv, men jag har ändå tänkt tankarna. Va kul det vore OM...
Så för några veckor sedan fick jag se en jobbannons. Där sökte de 4 personer till en nyöppnad förskoleavdelning. Jag skrev genast till Linda, att nu ska vi minsann söka! Jippie, och tjoho, jag satte mig ner och plitade ner CV och en ansökan, men när jag skulle skicka blev det något fel, och det lyckades inte, så jag la det åt sidan. Sedan var det slutdagarna med examensarbetet, och sen var det opponering som gick skit, sen var det kompletteringsarbete, så det här med att söka arbete försvann totalt.
Så igår skriver Linda att hon ska på intervju! Då minns jag. Jag minns att jag glömt. Jag har missat chansen att förverkliga den här lilla naiva drömmen som jag haft. Skit också.
Har hört lite vad de gillade med Lindas ansökan, och det var sådant som stämmer in på mig med, estetiskt lärande till exempel.
Det hade känts bättre om jag hade sökt, och inte blivit uttagen. Men nu är det liksom mitt eget fel på ett annat sätt. Jag ska gräma mig en stund till, och hoppas att det kommer fler chanser. Kankse om några år, kanske aldrig. Men jag säger som Tom Jones- Nobody's fault but mine.
(Missförstå mig rätt nu, jag är superglad för din skull, Linda, och jag hoppas absolut att du får jobbet som en i arbetslaget!)
Idag är förskolan stängd så Tuva är hemma. Jag känner att jag är otroligt lättirriterad, och brusar upp för ingenting. Troligtvis är jag stressad inför morgondagens opponering. Känns stort och nästan oöverkomligt, och jag har knappt haft tid att plugga inför den.
Har suttit och läst tors-lör, och även om det bara är två uppsatser att läsa och opponera på så har åtminstone den jag ska opponera främst på tagit typ 3 timmar att läsa (den är lång!).
Igår var Martin och tapetserade hos mamma. Jag och Tuva var också där, och jag tänkte försöka läsa in mig lite mer på uppsatsen och sånt. Men det blev inte riktigt av alls, och idag har jag ingen tid heller.
Tuva beter sig som vilken ettåring som helst, och kladdar med maten, är gnällig när hon är trött och biter på sina böcker. "Nej. nej. NEJ. nEj!" skriker trötta stressmamman och Tuva fattar ingenting. Suck.
Kan inte bara tisdagen vara över, så jag frå veta vad som är bra/dåligt med mitt examensarbete, så jag kan sätta igång att försöka rätta till bristerna och sedan lämna in.
Sen hjälper inte vädret till ett dugg med humöret. Blåsigt, grått, mörkt, regnigt, ruggit. Gnäll, gnäll.
Övermorgon är en annan dag.
Min käre sambo och pojkvän har startat en eget företag! Det riktar in sig på snygga slipsar, flugor (både färdigknutna och knytbara) och näsdukar i superkvalitet och riktigt bra priser!
Kika in där vettja!
(Klicka på bilden för att komma till sidan!)
För typ 15 år sedan fram till cirkus två år sedan så åt jag mycket skräpmat, rörde knappt på mig (satt framför datorn) och höll vikten finfint.
Idag håller jag på med GI (nåja, jag äter mkt mindre kolhydrater i alla fall), rör på mig varje dag i princip och går upp i vikt. Väger ca 5 kg mer än vad jag är vad vid att göra, vilket märkt på kläderna. Haha, en rolig grej förresten, häromdagen tog Tuva sina händer, la dem på min mage och sa "hej!". Troligtvis till naveln (hon hälsar på allt), men det kändes som om hon hälsade på ett litet syskon där inne. Haha.
Kanske är det helt enkelt så att jag har blivit äldre och min ämnesomsättning inte längre är vad den varit. Eller så vill inte min kropp ha fking GI, utan riktig mat (pizza). Tölitt ändå, kan ju inte ha kläderna. Fast, kanske inte gör något att jag inte kan ha grejer jag köpte för närmare tio år sedan, kanske dags att uppdatera lite.
Ej gravid, har bara "trivselmage", eller något sånt.
När försäljare ringer brukar jag tacka nej, oavsett vad det gäller. Ibland tackar jag ja, och får lite dålig tsamvete, och ger mig fan på att inte tacka ja nästa gång.
Igår ringde en hetsig typ från något elbolag. Sist de ringde från något liknande tackad ejag snabbt nej, och killen i luren sa då att "Nej, nej, detta är ingen försäljning, jag vara informerar dig!" Så jag antog att det var samma grej igen, och gick glatt med på vad hetskillen sa. Plötsligt sitter jag i en inspelning och har tackat ja till att byta elbolag, eller något liknande. När inspelningen är slut sa han "Välkommen till YY, mig som du talat med heter XX." Klick. Lade på innan jag hann säga något. Tyckte det verkade lite lurt.
Fick svår ångest och ångrade mig djupt medan jag googlade företagets namn. Det visar sig att 10 av 10 kommentarer är negativa. Folk påpekar bl.a. att försäljaren säger typ "Idag betalar du XX kr per kilowattimme, men med oss sänker vi dfin kostnad med 40%" och en liten stund senare "Vad har du för elbolag idag?". Konstigt att veta vad jag betalar när han inte vet vad jag har för bolag.
Nåja, jag mådde dåligt hela kvällen igår och lovade mig själv att ångra avtalet så fort de skickar hem papper.
Idag fick jag samtal igen. "Hej, jag heter XX, ringer från YY, vi talades vid igår och under inspelningen av avtalet blev det ett tekniskt fel, så jag måste göra om..." Jag svarade snabbt att jag hade ångrat mig, att jag inte var intresserad längre. Han försökte, dock inte alls lika hetsigt som igår, förklara att det var ett litet fel som gjorde att jag måste godkänna igen. Jag sa igen att jag inte var intresserad, och han tackade, lite surt, för sig.
Igår vid halv 15 fick jag en strålande idé. Jag skulle gå till stan, Tuva skulle sova, jag skulle lyssna på Alex Schulman och Sigge Eklunds pod, och solen skulle stråla sådär gött som den gör i september. Hade möte på stan kl 16, så det skulle bli lagom.
Började gå, och allt började precis enligt planerna, Tuva somnade ganska fort och solen sken. När jag var halvvägs genom Norrstrand så ser stora svarta moln torna upp sig i fjärran. De är så inibängen svarta att jag inte vet jag ska göra, för jag förstår att nu är dödens minut här. Messar ett stressat sms till Martin om att jag om några minuter kommer bli dyngblöt, för ovädret ser inte ut att låta mig komma torrskodd till stan. Kanske hinner jag hem? Nej, jag måste ju ändå vara i stan kl 16, och Tuva sover så gött. Så farligt är det ändå inte, kanske kan stå lite i en busskur om det regnar. Aja, lite regn har ju ändå ingen dött av, tänkte jag och knallade vidare.
Solen försvann plöstligt och vindarna tog i. Några droppar började komma, och jag såg att närmaste busskur var full i folk. Så jag stegade iväg och dropparna övergick till spöregn. Det regnade och regnade, himlen bokstavligt talat öppnade sig! Jag sprang emellan två hus för att få lite skydd mot regnet, men det blåste in, och när det kom en cyklist och ville stå på samma ställe gick det inte alls. Han pratade dessutom med mig så mycket så Tuva vaknade, efter att ha sovit ca 15 min.
Jag bestämde mig för att ta ett leap of faith, jag kutade med vagn (utan regnskydd) till Konsum för att skydda mig från regnet. När jag kom in i entrén täntke jag att jag antagligen hade lite runnet smink. LITE RUNNET SMINK?! Jag såg ut som Ozzy Osbourne, för tusan! Ränder ner längs kinderna av svart gothkajal. Hade ingen jacka, så jag satt där och huttrade i mitt drypvåta hår som låg slickat runt huvudet. Tuva satt glatt och hälsade på alla som gick ut och in i Konsum.
Efter 40 min kom Martin och hämtade oss. Solen strålade igen, och jag fick gå på skriva-huskontrakt-möte i dränkt-hund-look.
Avtorkad, blöt hund
Ja just det, vi har köpt hus! Lövnäs, here we come!!
Jo, men visst, det är en fin tanke att skriva om genus i barnböcker. Men jag hade ju sett framför mig att det var lite blandat med böcker, kankse någon Gittan, någon Alfons osv, lite blandat från förr och nu.
Men så fick jag topplistan då från bibblan, topp 5 mest lånade böcker 2012 (hittills). Pettson, Pippi Långstrump, Mamma mu, Spöket Laban, och den sista minns jag inte. Men det trodde jag inte, att det var typ klassiker, Laban är ju t ex från 1965!
Genus i Pettson? Mamma Mu? Här ska analyseras!
Det konstiga var att jag mailade bibblan angående om de hade någon sånhär lista. Innan jag hade hunnit få svar så gick jag dit istället, för att hitta lite annan litteratur. Så jag pratade med någon där som sa att hon hade gjort en sådan lista precis nyss, och jag fick en kopia. Så när jag kommit hem hade jag fått mail från bibblan där de listade de topp 5 mest lånade böckerna... bara det att då var det 5 helt andra böcker. Kanke var det de mest lånade från 2011, jag vet inte.
Jag kallade den dödens hög.
Martin är över 100 mil bort, Tuva sover och jag vet inte vad jag ska göra rikigt. Eller ja, nu sitter jag och väntar på att Martin ska ringa. Han skulle (citat) "Bara dricka upp ö... saften!" (slut citat). Han är i Gällivare, reser till kunder och bor på goa hotell och äter smarriga frukostar och sånt.
Idag har jag och Tuva varit hos mamma nästan hela dagen, något måste man ju hitta på så tiden går.
Såg ett rådjur i Edsviken. Det stod och mumsade på något, och när jag närmade mig (amäh, jag måste väl få plåta!?), så tittade det på mig med någon sorts lamablick (eller snarare med sina stoora rådjursögon), och studsade snabbt iväg. Samtidigt kalajsade tusentals mygg på mig och försökte tränga sig igenom myggnätet över vagnen.
Nej, om man ska kolla lite Hollywoodfruar kanske.
Blir tokig av alla ugglor som florerar överallt!! Tokig så till vida att jag också vill ha! Haha! Så de senaste dagarna har jag tjackat några ugglor, så nu kan jag va som folk igen.
Köpte dessa idag, och den snajsiga krukan!
Yay, två krukor till!
Livar väl upp lite, åtminstone, har för tillfället nästan bara vita krukor.
Iförrgår var vi på IKEA. Skulle spana efter några förvaringslådor (med ugglor på), men de har tydligen inte kommit till Karlstad än. Så istället köpte jag klistermärken(?) med ugglor och några typ påsklämmor (med ugglor). Dessvärre är de lika borta som snön, jag har ingen aning om var de är! Vi blippade i snabbkassan, la upp varorna på bänken bredvid, och sa sedan att vi borde lägga ner dem i kundvagnen, eftersom vi ändå ska dra den nästan ända till bilen.
Vid bilen packade Martin in Tuva, medan jag la in grejerna vi köpt. Vet att jag tänkte "Men, var det inget mer?" också kollade jag vagnen, nej, den var tom. Drog den till vagngaraget och kollade ännu en gång för att va säker. Nej, den var tom.
Dagen efter började jag undra var de där klistermärkena tagot vägen, och vi letade både hemma och i bilen. Och idag kom jag på att de där påsklämmorna, var är de? Det enda jag kan komma på är att de åkt ur kundvagnen utan att vi märkt, eller att vi helt enkelt inte fick med dem, efter att vi betalar. Så irriterande! Verkligen inga pengar att prata om, men bara grejen att man köpt något som inte kom med hem.
(Tack, Martin för den fyndiga rubriken!)
I helgen åkte jag, Lina och Kritinehamnsborna Madde och Karin på Ålandsfärja!
Vi hade bokat kvällsbuffé, så vi gick ombord och fräschade till oss lite och knatade sen ner till buffén. Vi var så nöjda över att få både hytter och bord bredvid varandra, fast vi bokat var för sig, jag & Lina och Madde & Karin.
Massa göttigt! Förrätter.
Lina och Madde
Karin
Varmrätter
Efterrätter
Efter buffén gick vi runt på båten och letade efter en väg ut på däck. Hittade ut, och det började regna ganska direkt så jag stod inne och vinkade till tjejerna som var ute och rökte, haha.
Kvällen i övrigt var skoj, vi dansade mycket, drack öl, och tydligen skrek jag väldigt för jag var alldeles hes på natten.
Pratade med någon som inte tyckte vi pratade värmländska. Kanske berodde på att han trodde att Värmland låg bredvid Småland, och visste inte heller vart Vänern låg. "Mellan Norge och Stockholm", förklarade jag pedagogiskt.
Dagen efter åt vi lunchbuffé olika tider och vid olika bord. Jag och Lina var tokhungriga, men fick inte ner så mycket när det väl var dags. Jag längtade så efter vattenmelon och fetaost, och nästan bara det. Råkade lägga upp bläckfisk och andra skaldjur på tallriken, och fick kväljningar när jag skulle provsmaka. Inte dagen-efter-mat direkt...
Bussresan hem gick bra iaf, jag satt och lyssnade på podcaster och halvsov.
Det var väl väldigt vad svårt det var att hitta en vinteroverall som inte är rosa eller blå! Och när jag väl hittar en med stjärnor på, så googlar jag ochdå har den fått sämst i test. Not so troligt att jag ville ha den plötsligt.
Verkar som om Ica Maxi har toppenoveraller till 1/4 av priset på typ Abeko, Reima, Didriksson osv. Värt att kolla upp!
Hittade en jätteläcker overall på tradera, förresten:
Märket är Pyxis, och jag tycker den här är så himla härlig! Men jag vet inte riktigt vilken storlek jag ska ha, eller om den är så bra jag vill att den ska va. Aja, jag letar vidare.