Kanske är det här med ”Om” lite i värsta laget på en blogg som bara, endast och helt uteslutande handlar om mina tankar och funderingar, men jag är ju inte den som är den, utan tycker att alla borde få en större bit Kaka. Så, mer Kaka åt alla:

Ida heter jag om du frågar familjen, Sudden heter jag om du frågar kompisar och kompisars föräldrar, Dutten heter jag om du frågar Sockerapas mormor. Jag är äldre än jag ser ut, och pratar ofta och gärna om hur det är ”nu när man inte är 20 längre”.

Jag är born and raised på Hammarö, men är nu iskall Karlstadsbo. Lever och frodas här med en karl och en liten Drutt som kom till världen i slutet av september 2011. Skriver i princip inget om Druttan här, men vill man läsa om henne så får man hojta till så får man troligtvis lösenordet till den låsta Druttbloggen.

Jag har varit fullärd bloggare i några år, men kan fortfarande publicera ogenomlästa, felstavade inlägg utan att blinka. Jag är dessutom en jävel på att vicka på näsan och strike an Elvisläpp. Jag gillar bearnaisesås, jordgubbar och doften av nyklippt gräs, men jag gillar varken clowner, tomtar eller senap.

När jag inte bloggar så pluggar jag till förskolelärare vid Karlstads Universitet, och när jag inte pluggar så dricker jag öl, breakedansar (alternativt discodansar) och sjunger Allsång, Lips eller karaoke. Alla ska vara med, hellre än bra, är parollen i mitt hem, och det brukar locka fram toner ur de mest inbitna, tystlåtna nördarna som hittat till min soffa!

Förra helgen

Förra helgen åkte jag och Emmy till Västerås för att träffa Lina. Tydligen skulle det va något då som kallades Power Meet (eller Power meat som jag trodde). På bussen dit ringde Lina och meddelade att det antagligen blir fest på kvällen, vi suckade och stånkade som de två utslitna, överjobbde tanter vi kände oss som.
"Tänk att ni är på festival!"
sa Lina och vi började ladda. Väl i Västerås va vi helt inne på att festa järnet och rejva natten lång. Vi korkade snabbt upp varsina öl och satt och hävde i oss på den stora uteplatsen. Timmarna gick och tillslut antog vi att ingen tänkte komma, så vi gick och la oss, nästan lite besvikna. Några minuter senare hörde vi massa röster utanför, då hade det tydligen kommit ett gäng med folk. Haha, tölitt.

Nästa morgon färgade Lina håret på mig, och när jag som bäst höll på att skölja ur det bankade det på badrumsdörren massa. Det visade sig vara Linas sambos bror som tjoade att vi ska med ut och åka bil. Nu. Vi kastade på oss smink och kläder, och alla hade plötsligt en varsin öl i handen. Vi knödde in oss i den röda fina bilen och for till systemet för att handla dricka, och sen fortsatte vi runt om i staden. Massa människor som alla vinkade och tjoade, och flera tog kort på oss. Vi satt så mycket vi orkade på bakluckan, men det sporadregnade så vi fick cabba upp flera gånger.

Efter cruisingen åkte vi hem igen, någon gick och la sig för att sova ruset av sig medan vi andra satt och spelade ölkortspel med en snuskig kortlek. När det började bli kväll tog vi vårt pick och pack och drog till någon slags sjökrog. Jag tror den hade det fyndiga namnet "Sjökrogen". Där träffade jag någon lirare från Karlstad av alla ställen som försökte med alla knep bräcka Erik, min sambo. "Kolla va du kan få!" sa han och spände sina muskler. (Jag brukar inte säga detta men:) LOL!

Vi traskade hemåt någongång mitt i natten, la oss och sov och vaknde nästa morgon hyffsat pigga allihopa. Inte dåligt med tanke på omständigheterna; öl i 12-13 timmar och knappt någon mat.

Skitkul helg verkligen! Lina har verkligen hamnat på ett bra ställe! Wiie!!

Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

hits