Camilla och mej
I nian började jag kalla mig punkare och började utöka min sociala omkrets mot de föregående åren något. Någon gång på våren, då jag och Camilla satt och snackade om inget alls (som klasskamrater gör då och då) så tror jag att jag vid något tillfälle nämnde något om öl (och hon har erkänt att först då slog tanken henne att: "Dricker hon öl? Hon är kanske inte så tôrr, trots allt?". Jo, jag var/är antagligen, men det var vad hon sa.). Vi bestämde oss för att fira Valborg ihop.
Öl inhandlades, jag drog på mig min fula jeansjacka och mötte upp Camilla och några andra klass- och skolkamrater vid Lillängsviken.
De flesta drack inte, gissar jag, men jag och Camilla gjorde det i vilket fall och vi blev klappkanonkalas. Jag pratade om smurfar, vilket var himla logiskt precis då, men obegriplig i all kommande evinnerlighet.
Kvällen fortsatte sen hemma hos Camilla, där vi drack, hånglade och lyssnade på punkiga band.
4 stark minns jag att jag drack, och jag tror det va Eurolager (googlade och ser att i en lista har den ölen fått betyget "Drickbart men ej njutningsfullt.").
Kul att detta är enda kortet jag hittade på oss, haha!
Kommentarer
Och jag ser ut som en tjej, tack gode gud för att klippa sig -.-
Räv: Haha, vi får ha i åtanke att det va längesen! Frisyren ja... hm, finner inga ord ;)
Hahaha! Sjukt kul. Jag minns när Camilla flyttade till Skoghall och började i vår klass i mellanstadiet. Det kändes som att hon var typ 15 år och hon hade SMINK. Hon hade puder på sig! Värsta grejen. Skitläskigt.
Sist jag träffade henne var när det var gayklubb på Vizit. Då var vi också fulla minsann. Häls te'na vettja!
hogie: Absoluttli! Gayklubb på Vizit? Hade dom sånt, omaggådd här missar man saker dä hör jag det.
Den där bilden är allt annat än okej :D
URL: http://fantasticmrfox.blogg.se/