Fårväktare Sudden! -

Kanske är det här med ”Om” lite i värsta laget på en blogg som bara, endast och helt uteslutande handlar om mina tankar och funderingar, men jag är ju inte den som är den, utan tycker att alla borde få en större bit Kaka. Så, mer Kaka åt alla:

Ida heter jag om du frågar familjen, Sudden heter jag om du frågar kompisar och kompisars föräldrar, Dutten heter jag om du frågar Sockerapas mormor. Jag är äldre än jag ser ut, och pratar ofta och gärna om hur det är ”nu när man inte är 20 längre”.

Jag är born and raised på Hammarö, men är nu iskall Karlstadsbo. Lever och frodas här med en karl och en liten Drutt som kom till världen i slutet av september 2011. Skriver i princip inget om Druttan här, men vill man läsa om henne så får man hojta till så får man troligtvis lösenordet till den låsta Druttbloggen.

Jag har varit fullärd bloggare i några år, men kan fortfarande publicera ogenomlästa, felstavade inlägg utan att blinka. Jag är dessutom en jävel på att vicka på näsan och strike an Elvisläpp. Jag gillar bearnaisesås, jordgubbar och doften av nyklippt gräs, men jag gillar varken clowner, tomtar eller senap.

När jag inte bloggar så pluggar jag till förskolelärare vid Karlstads Universitet, och när jag inte pluggar så dricker jag öl, breakedansar (alternativt discodansar) och sjunger Allsång, Lips eller karaoke. Alla ska vara med, hellre än bra, är parollen i mitt hem, och det brukar locka fram toner ur de mest inbitna, tystlåtna nördarna som hittat till min soffa!

Survivors

2011-01-27 @ 10:33:34 Partykaka

Just det, vi överlevde Jakthornsgatans mörka våld igår. Vi trotsade allt och såg Lasermannen i vitögat, det vill säga vi gick ner till Bunkern trots alla skjutningar i området. Vi såg nog tre polisbilar cirkulera i centrum, så vi kände oss trygga och funderade på att be om skjuts till puben.

På Bunkern var det mer folk än någonsin och vi fick stå och häcka i Baren nästan hela kvällen. Där hamnade vi med en pratglad bartender som berättade allt om tv4:s skandalreportage och fejkade snöbollar i diverse frysar. Dessutom lyckades jag knipa en fajitarulle som de gjort men som ingen beställt. För 30 kr fick jag den största bunkernrulle jag någonsin sett, och tvingades dela med mig av hälften för att slippa slänga något.

I slutet av kvällen lyckades vi hitta en plats i en nersutten soffa. Där satt vi tills vi såg i kors av trötthet och beslutade oss för att gå hem i sena natten. Ja, nu visade sig ju klockan vara typ halv tio när vi gick hem, och inte halv ett som vi trodde. Men hem gick vi i minusgraderna de tio och skämdes.