Kanske är det här med ”Om” lite i värsta laget på en blogg som bara, endast och helt uteslutande handlar om mina tankar och funderingar, men jag är ju inte den som är den, utan tycker att alla borde få en större bit Kaka. Så, mer Kaka åt alla:

Ida heter jag om du frågar familjen, Sudden heter jag om du frågar kompisar och kompisars föräldrar, Dutten heter jag om du frågar Sockerapas mormor. Jag är äldre än jag ser ut, och pratar ofta och gärna om hur det är ”nu när man inte är 20 längre”.

Jag är born and raised på Hammarö, men är nu iskall Karlstadsbo. Lever och frodas här med en karl och en liten Drutt som kom till världen i slutet av september 2011. Skriver i princip inget om Druttan här, men vill man läsa om henne så får man hojta till så får man troligtvis lösenordet till den låsta Druttbloggen.

Jag har varit fullärd bloggare i några år, men kan fortfarande publicera ogenomlästa, felstavade inlägg utan att blinka. Jag är dessutom en jävel på att vicka på näsan och strike an Elvisläpp. Jag gillar bearnaisesås, jordgubbar och doften av nyklippt gräs, men jag gillar varken clowner, tomtar eller senap.

När jag inte bloggar så pluggar jag till förskolelärare vid Karlstads Universitet, och när jag inte pluggar så dricker jag öl, breakedansar (alternativt discodansar) och sjunger Allsång, Lips eller karaoke. Alla ska vara med, hellre än bra, är parollen i mitt hem, och det brukar locka fram toner ur de mest inbitna, tystlåtna nördarna som hittat till min soffa!

Julstök

Pyttejulstök när jag kom hem. Julgardiner i vardagsrummet är i vilket fall på plats och jag har dammsugit och slått in ett paket. Slått heter kanske slagit nu när jag tänker på det. Jävla ord, det kvittar väl?

Jobbat, ute och promenerat med Lina och kommit hem.



Jag är hungrig och lite sur.



Förut när jag dammsög så råkade jag suga upp ett örhänge. Jag visste inte riktigt vilket, bara att det va ett som jag tappat under soffan för längesen och aldrig tagit upp. Jag antog att det va snyggt, och började leta i den äckliga dammsugarpåsen. Jag insåg att den va mer än full, och proppad till bristningsgräns med hårstrån, barr och damm. Blä! Men skam den som ger sig, jag hittade örhänget och det va ett gullgit ett. Som en svamp, bulligt med röda prickar.

Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

hits