Kanske är det här med ”Om” lite i värsta laget på en blogg som bara, endast och helt uteslutande handlar om mina tankar och funderingar, men jag är ju inte den som är den, utan tycker att alla borde få en större bit Kaka. Så, mer Kaka åt alla:

Ida heter jag om du frågar familjen, Sudden heter jag om du frågar kompisar och kompisars föräldrar, Dutten heter jag om du frågar Sockerapas mormor. Jag är äldre än jag ser ut, och pratar ofta och gärna om hur det är ”nu när man inte är 20 längre”.

Jag är born and raised på Hammarö, men är nu iskall Karlstadsbo. Lever och frodas här med en karl och en liten Drutt som kom till världen i slutet av september 2011. Skriver i princip inget om Druttan här, men vill man läsa om henne så får man hojta till så får man troligtvis lösenordet till den låsta Druttbloggen.

Jag har varit fullärd bloggare i några år, men kan fortfarande publicera ogenomlästa, felstavade inlägg utan att blinka. Jag är dessutom en jävel på att vicka på näsan och strike an Elvisläpp. Jag gillar bearnaisesås, jordgubbar och doften av nyklippt gräs, men jag gillar varken clowner, tomtar eller senap.

När jag inte bloggar så pluggar jag till förskolelärare vid Karlstads Universitet, och när jag inte pluggar så dricker jag öl, breakedansar (alternativt discodansar) och sjunger Allsång, Lips eller karaoke. Alla ska vara med, hellre än bra, är parollen i mitt hem, och det brukar locka fram toner ur de mest inbitna, tystlåtna nördarna som hittat till min soffa!

Back

Nu är jag hemma at home igen! Blev en lite kortis visit hos Peter och Regina, men det kan vara gött det med ibland.


Igår kväll beslöt sig vår närmaste granne för att ställa till med brakfest. Det var stereon i bott och vrålande ungdomar på balkongen. Ötzzmusik blandat med "TONAJTS GÅNNA BI A GOOOD GOOOD NAJT!". Jag och Erik låg i sängen och kände hur täckena vibrerade av bastonerna. Vi skällde och bannade denna föribannade illbatting till granne som inte har hyffs och fason att sänka volymen. Det är ju förighelvette torsdag!!

Till slut fick Erik nog och slängde på sig kläderna för att säga grannen ett par sanningens ord. Han möttes av någon halvotrevlig brud som förklarade att de ändå strax ska gå, så det gör inget att de spelar. Han fick ändå tyst på musiken och strax därefter kom grannen och ringde på. Nu bli det djävulskap, tänkte Erik och öppnade. Grannen ville be om ursäkt och Erik mjuknade snabbare än en glass i juli.
"Näe, det är lugnt" hörde jag Erik säga "Det är ju din första fest på torsdag... men det var ju bara det att jag har jobbar 12 timmars pass nu i 5 dagar, så jag är lite trött... men nää, det är ingen fara alls."
Grannen lovade att sänka direkt, och sa även att Erik gärna får säga till redan klockan nio, om han spelar för hög musik.

Ja, jävlar du, tänkte jag där jag låg i sovrummet. Stå på dig nu för fan och säg att liiite måste man väl kunna tänka själv; man spelar inte musik så högt en vardagskväll kl 23, man står inte och skriker på balkongen som om man vore 14 och full på en 3,5a man hittat, man gör bara inte det. Går inte att beskriva hur högt den här människan spelade igår, det var antagligen det högsta jag hört, tänk er en konsertspelning så har ni ungefärlig ljudnivå. Stackars människor som var i den lägenheten.

Kommentarer

Postat av: apan

avskum!

2010-04-17 @ 09:32:25
URL: http://sugarmonkey.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

hits