Nära-döden-upplevelse
Vi hade lyckats tagit oss till Kvantum, handlat det vi skulle och var på väg tillbaka hem till örnnästet, a k a fagott-street. När vi är på väg in i den djupa skogen, för att gå på den lilla stigen så ser jag något svart, långt ligga och jäsa mitt framför oss! Erik kastade en sten mot sen långa tjocka sladden och tro det eller ej, men den började ringla sig sakta över stigen.
Jag började näst intill hyperventilera och med tårdrypande ögon stod jag som förstenad. Jag noterade att ormen hade pyttelitet huvud, och Erik noterade att den hade zickzackmönster! När jag lugnat mig något och klämd mot Erik börjat gå igen så kommer det en till! En snok den här gången som kvickt ålade sin väg över stigen.
Troddee fan jag skulle svimma och tårarna rann, medan jag hoppades att jag inte skulle möta någon människa. Erik började förbereda förklaringar, om vi ändå skulle möta någon som undrar. Svettiga som två kameler nådde vi till slut vårt slutmål- den trygga asfalten. Med händerna höjda gick vi utan andra missöden hemåt.
Men egentligen, varför håller man händerna som någon annan ninja framför bröstet när man är rädd? Ska jag karata ner nästa illbatting/monster som kommer i min väg? Jag vet inte, Erik trodde det var någno sorts försvarsmekanism, att man skyddar hjärtat typ.
Jag säger inte ordet "hatar" ofta. Aldrig, faktiskt (men ibland säger jag dock "hattar"). Men idag så jävlar kan jag säga: JAG HATAR ORMAR!
Kommentarer
Lisa: Nej jag får panik av dom äcklena. Grodor kan jag deala med dock. om jag måste, haha.
usch va jobbigt :( jag blir precis sådär rädd när jag ser en spindel..
Jag har fått en sjuk ormskräck på senare år också. Det är mest överraskningsmomentet jag ogillar. Om jag vet att jag kommer möta en orm kan jag ju planera lite iaf.
Linda: ...eller en mygga? Det är sött att vara rädd för mygg, dom är ju liksom överallt.
Erik: Undrar om du hade blivit rädd när ormfan bara låg där som ett punkat cykeldäck?
Ja, jag hade nog blivit rädd hur den än låg.
Komsi lekinen, dubblinen orminen!
Du kan va en finsk dvärg! ...eller två!
myggor kan faktiskt vara något av det mest otäcka jag vet :P fick panik i morse på bussen när det flög omkring en vid rutan, fick vifta och vifta för att den inte skulle sätta sig.
Jag trodde bara det var jag som fått ormfobi i släkten. Jag hade garanterat reagerat precis som du! Grodor är lika läskiga.